Jag har landat...
Efter timmar, dagar, veckor av ständigt velande har jag nu äntligen slutat hoppa som en studsboll mellan olika potentiella kurser för vårterminens studier. Kurser som är bra att ha eller ger en större chans för en lyckad framtida karriär har snurrat runt i banor runt den stora frågan: Vad vill jag egentligen bli när jag blir stor?
Efter ett mindre sammanbrott när frågorna brakade runt i lite för hög fart i mitt huvud kom en vän och sa: "Emma, du är ung, du är till och med yngre än jag..." på detta följde en utläggning innehållande barn, landsflykt och livsfilosofier. Jag är inte riktigt säker på hur men med denna utläggning så såg plötsligt livet mycket klarare ut, det var som en blixt från en klarblå himmel och en tygnd lyftes från mina axlar och jag såg ljuset...
Jag insåg att jag inte kan lyssna på vad andra tycker, jag kan inte plugga något bara för att det KANSKE kan ge en framtida karriärsmöjlighet. Bara för att jag vänder ryggen åt en väg behöver inte det betyda att den inte fortsätter åt andra hållet!
Så som min gode vän uttryckte det: "på ren engelska: fuck it!"
Alltså tänker jag under vårterminen läsa Engelska A, utan någon plan på en framtida karriär inom ämnet och utan att någon behöver samtycka till eller godkänna mitt val av ämne, jag tycker om det och det räcker. Min potentiella framtida karriär är fortfarande inom räckhåll och jag kan själv se till vilken riktning den kommer ha, hur den kommer se ut och om den alls kommer existera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar